Tidslinje för Köpmanholmen

Tidningsurklipp skrivet av Åke Lidzell på DN:s Sundsvallsredaktion.

En mycket omfattande skogsdöd har drabbat Köpmanholmen. Skadorna är av två typer, dels på lövträd och buskar efter söndagens klorutsläpp, dels på hundraåriga tallar som dött och dör av en mera långsiktig typ av skador. Det är möjligt att försvarsmekanismen hos de gamla tallarna är så nedbruten att de också tagit akut skada antingen av klorutsläppet eller av försommarens onormala värme och torka, säger biträdande hälsovårdschef Anders Lindström.

Pappsalen ligger i en enda ruinhög. VTG som har totalentreprenaden på rivningen av björksulfatfabriken fortsätter efter semestern med kokeriet. En av Sveriges största grävskopor används. Den är på 45 ton men möter på "hårt motstånd" i form av alla betongbalkar och armeringsjärn.

På stranden vid Nässjöbäcken arbetas det nu energiskt med spadar och krattor för att göra i ordning det som ska bli Köpmanholmens nya havsbad. Sedan fabriken i bakgrunden på andra sidan viken, slog igen för ett år sedan har utsläppen nu helt försvunnit och havsvattnet är åter rent och klart.

Visst var jag pessimistisk inför samhällets framtid när fabriken slog igen, säger Carl-Evert Vikman som driver BP-macken i Köpmanholmen. Men under det gångna året har jag fått ändra uppfattning. Vi kommer, som det nu verkar, att klara oss bra här i Köpmanholmen, även i framtiden.

Foto: Rolf Gerdin

"Kvinnan har gjort sitt intåg på Köpmanholmen. Fröken Siv Nilsson är en av de käcka töser som nu återfinns i såg och fabrik. Siv Nilsson arbetar som hjälpkantare i Köpmanholmens sågverk i bakgrunden. Skaran beundrande kollegor är från vänster Haldo Westin, Karl-August Westin, Birger Nilsson, Anders Sundin och Berner Westman. Foto: Siwert Westin, Bjästa" (omslag till Ncb-nytt nr 2, 1971)

Foto: Lars Näslund, Nätra Hembygdsförenings samlingar

Foto: Lars Näslund, Nätra Hembygdsförenings samlingar

Foto: Lars Näslund, Nätra Hembygdsförenings samlingar

Foto: Lars Näslund, Nätra Hembygdsförenings samlingar

1963 gjorde Arne Weise ett TV-program om Köpmanholmen. Det blev mycket hårt kritiserat av köpmanholmsbor och ÖA skildrade reaktioneran i flera artiklar. Det tog fem dagar för TV-teamet att göra det halvtimmes-långa programmet som många ansåg svartmålade samhället.

Fem dagar tog det TV-teamet att göra det halvtimmeslånga programmet från Köpmanholmen. Den som inte är insatt vilken omfattande apparat en TV-inspelning utgör tycker kanske att resultatet är knappt. Men kanske programmet tjänat på att begränsas ytterligare. I denna form hade det visserligen ett stort lokalt intresse, men man tyckte knappast att hr Weise och hans medarbetare lyckats med att lyfta samhällets problem på ett allmängiltigt plan, som motiverade att de drogs fram inför publiken i hela landet.

Köpman: F:a Viwe-kompaniet med delägare. Vickman, Westin & Karlsson.

Skolklass från Köpmanholmen, sannolikt från 1959-60. Foto: Siverts foto. Lärare Ruben Hansson.

Klassföreståndare: Lars Ögren

Från ett vykort postgånget på 60-talet

Elever födda år 1939

Elever födda 1939

Två män i murningsarbete inomhus, till höger Gustav Larsson f. 1896, Köpmanholmen, 1922

Två män i murningsarbete inomhus, till höger Gustav Larsson f. 1896, Köpmanholmen, 1922 Conrad Hedbergs villa i Svartdalen 1922

Från ett vykort frankerat år 1910

Fotat i början av 1900-talet, kanske 1905-1920.